hannaslivsstil

 

I min 19 åriga hjärna snurrar det mycket tankar varje vecka. Jag har och har alltid haft höga krav på mig själv. När jag jobbar, spelar ingen roll om det är som vikarie för förskolelärare, personlig assistent eller cafébiträde så ska arbetet utföras på ett "korrekt" sätt. Jag vill alltid vara lite bättre än vad jag kanske egentligen är. Min erfarenhet är inte så stor i någon av de jobb jag har men ändå så tänker jag att jag måste vara bäst. Jag tar ganska hårt på kritik och tänker att "det felet får aldrig hända igen" osv. Jag får ta mycket skit på min förskola och det är ett tuffare jobb än vad man tror. Jag räknas inte som vikarie längre utan ses som en ordinarie och kommer inte undan på ett sätt som en vikarie kan göra ibland. Eftersom jag har i princip jobbat på samma förskola sen i januari.

 

Jag har inte tre jobb för att jag är lat. Jag har tre jobb för att jag är duktig, självgående, insiativrik, ansvarsfull, en arbetsmyra, social, uthärdig och backar inte för att lära mig nya saker. Var jag har fått det här ifrån skulle jag säga är mina föräldrar. Dem har lärt mig mycket. 

 

Jag började jobba i augusti förra året och lönen har för varje månad blivit högre och det beror på att jag så klart har jobbat fler timmar varje månad. I januari tog det fart ordentligt och jag har sen dess jobbat 30-40 timmar i veckan (snitt typ 35 timmar/veckan). Det är kul att jobba på dessa tre olika jobb för jag lär mig så mycket hela tiden om barn, funktionshindrade och kundbemötande. Men det är ju också väldigt skönt att få en bra lön varje månad. En liten spargris som jag är så har jag kunnat spara undan flera tusen i månaden sen i september och kontot har ju växt. Frågan jag ställer mig nu och får lite ångest över är, vad ska jag göra?

 

Jag är faktiskt stolt över mig själv. Tre jobb och bara 19 år. Tre jobb som jag känner mig nöjd med också för tillfället i alla fall. Vart framtiden bär mig får tiden utvisa för just nu är framtiden ganska så blurrig ännu. Jag drömmer ju lite om att få se världen innan det är dags på riktigt att ta itu med livet. 

 

Det går rätt bra ändå. Det kunde varit värre. 

 

 

Min helg har varit väldigt fin faktiskt. En fin ledig helg. 

 

Fredagskvällen tillbringade jag på Alströmervallen för att kolla på Jockes match. Det var ju rätt så jäkla kallt i slutet när man stått still i 2 timmar i bara några plusgrader. Men dem vann med 2-1!! 

 

Lördagen bjöd på en lång promenad mot bryngenäs, skår och lövekulle. Och jag tog mig i kragen och gick upp och hälsade på mina kusiner som jag inte sett sen i höstas typ trots att de bor granne med mig. Man håller sig verkligen inne under vinterhalvåret märker man. De småpojkarna har blivit så stora. Det slutade med att jag hängde med dem i 3,5 timme. Och på kvällen blev det tacomys hos Olivia. Fin fint!

 

Idag söndag har jag och jocke ätit frukost på en klippa i Skår. Det var riktigt fint det med. 

 

Nu har jag lyssnat på podcasts sen klockan fem och kommer fortsätta med det hela kvälla.

Jag är ledig och inte bakis, känns fantastiskt och jag är ledig imon med. Jobb i all ära men det är gott att vara ledig med. Speciellt när man jobbat mycket och flera dagar i sträck är ledigheten som bäst <3. 

 

Det är söndag och då brukar man inte göra många knop. Jag och Jocke var uppe rätt sent igår (till två typ) så jag sov ut ända till tio idag. Sen väckte jag honom elva. Räkmacka-frulle, dusch och iväg. Seriepremiärmatch idag för lille gubben. 

 

13 plusgrader firade vi med en snabb PW och ikväll firar vi denna lediga dag med bio. 

Vaknar upp till ännu en arbetsdag. De två senaste veckorna har verkligen tagit på mina krafter. När jag vaknar på morgonen nu är kroppen helt tung och seg. Men efter idag är det två fria dagar då jag ska ladda om och vila upp mig. 

 

Skönt med lite sovmorgon idag i alla fall för jag börjar inte förrän om två timmar typ. Idag är det kneg på Sallys! Potatiscupen i stan denna helgen så det lär bli mycket att göra men då går tiden fort. Ikväll ser jag fram emot att dela soffan med min pojk, äta god mat och bara ta det lugnt och kolla på en film. 

 

Annars då,, jag mår bra, längtar lite till sommaren fast ändå inte. Efter sommaren åker bästa vännen till USA. Det är blää. Och jag står just idag helt utan jobb på sommaren typ... Vet inte om jag ska skratta eller gråta. 

 

Detta har hänt det senaste i alla fall genom bilder

Veckans slut är väldigt nära. Jag är helt slutkörd i kropp och knopp så det ska bli skönt att sova och ladda för en 6 dagar lång arbetsvecka, måndag-lördag. Helgen slut? Sjukt faktiskt. Jag har varit ledig idag endast och har halva dagen tillbringat den över att vara bakis och ville typ dö ett tag. Är inte bakis den värsta sjukdomen?? Man kan fan inte göra något åt det. Jag provade duscha, äta macka, gå promenad, andas frisk luft och sitta i solen en timme men det hjälpte knappt. Var lika trött och seg som innan.

 

Andra halvan av dagen var dock bra. Middag hos amanda och resa till barcelona bokad i juni. Hur grymt som helst och det är så skönt att allt är klart och bokat. 14 juni till 21 juni. En bättre start på sommaren får man ju inte.

 

 

Då har man varit igång sen halv sju imorse och först nu kan jag andas ut och känna mig lite ledig. Min enda dag jag slutar tidigt, dvs klockan två och då blir det ofta fikatime. För första gången på länge så hade jag och jocke en egen fika så det var väldigt skönt och mysigt. När man fikar så "måste" man prata och det kan vara lite bra ibland, lika skönt det är som att inte "behöva" prata när man slappar hemma i soffan. You know. 

 

Sen drog vi en vända på stan och jag inhandlade nya gymskor. Invigde dessa ikväll när jag drog en vända till gymmet också. Lika bra att dra dit när man ändå har varit igång hela dagen. Det blir ett bättre slut på dagen istället för att gå hem och däcka i soffan. 

 

Lite kvällsmat och en dusch senare sitter jag nu här framför datapatan. Om en halvtimme kommer "sveriges mästerkock" ut på datorn och då tänkte jag kolla på det innan jag somnar ikväll.