hannaslivsstil

Varje gång jag ska blogga känns det konstigt. Vet inte vad jag skriva, vet inte om någon bryr sig om mina uppdateringar, känns onödigt och bara allmänt konstigt men ändå fortsätter jag. Vill liksom inte lägga ner den helt så det kommer jag nog inte heller göra på ett tag i alla fall. Ibland har man något roligt att säga ju.

Det är februari. Känns just nu som en ganska färglös månad. Det är kallt och det är en tråkig månad. I och för sig är det alla hjärtans dag(vafan ska vi göra då jocke? Bio bara för att...hehe), jocke fyller år och det är sportlov men ändå. Det är 4 månader till studenten nästan exakt. Det känns långt just nu. Jag vill åka bort nu. Vill i alla fall ha något att längta till.

Men ska inte klaga. Jag tänker på det ofta att jag har det förjävla bra just nu även om man alltid kan ha det bättre. En pojkvän som får mig glad så fort jag tänker på honom eller är med honom, en familj som jag gillar att fika med på lördagar klockan ett(hehe, tradition), vänner att snacka skit med, pengar i fickan och en skola som inte är alltför jobbig just nu.

Det enda jag önskar mig nu är sommar och ett jobb. Kan inte någon duka fram det åt mig? Eller iaf en resa till ett 30 grader varmt land med min Joakim hade varit helt perfekt. Sista minuten resa nu på sportlovet, ja tack.